det är inte hemligt alls, att det gått fort. att vi är galna.

sakta men säkert försöker jag klura ut min historia. sudda ut bitar. tömma det enda hem vi haft sedan devin föddes till världen. bygga nytt.

jag staplar kartonger med sådant värt att sparas, försöker undvika nostalgisvackorna. men det ligger mycket historia här. sådant värt att sparas, men även mycket som gör oss gott att kasta.

jag har flyttat många gånger i min ungdom. för många för att orka hålla reda på. och jag har aldrig behövt ge mig i kast med historia. det har liksom inte funnits någon.
ena sekunden ångrar jag allt. jag vill bo där devin skrapat märken i parketten, där köksbordet alltid känts oändligt stort för två. jag har vant mig vid frysens nattliga frustanden, vid grannarnas högljudda samtal. min balkong är min, mina slitna tapeter passar min sinnesstämning. även jag är uppvuxen här. mitt hela vuxna liv har utspelat sig innanför dessa mina tunna väggar.

där finns historia i varje vrå, varje spricka i porslinet..

samtidigt vill jag till varje pris härifrån. jag vill skapa ett nytt liv, med djungelgeorge. lämna nya märken i ny parkett. trängas i badrummet. i köket. gräla om tvätten. och disken. och skriva en helt ny historia.